Klimat

Frågor och svar om vad förordningen innebär och hur du kan förbereda dig.

• Vad är avskogningsförordningen?

  Avskogningsförordningen (EUDR) har tillkommit för att förhindra avskogning och skogsförstörelse. Den omfattar följande råvaror och de produkter som tillverkas av dem: nötkreatur, kakao, kaffe, oljepalm, gummi, soja, men också trä.

  Produkter som har orsakat avskogning eller skogsförstörelse kommer inte få säljas inom EU eller exporteras från EU.

  

• Hur relaterar avskogning respektive skogsförstörelse till svenskt skogsbruk?

  Avskogning innebär omvandling av skog till jordbruksmark. Skogsförstörelse är omvandling av urskog till planterad skog eller omvandling av naturligt föryngrad skog till plantage. Merparten av den brukade skogen i Sverige räknas som planterad skog eller självföryngrad skog. Planterad skog har längre omloppstider och mer variation än plantageskogsbruk som har ett mer intensivt brukande med raka träd i raka rader. Planterad skog omfattas inte av några begränsningar i avskogningsförordningen, men det är förbjudet att omvandla urskog till planterad skog.

  Generellt förekommer ingen avskogning eller skogsförstörelse i Sverige men det kan ändå uppstå situationer där detta kommer prövas rättsligt och där det också kan påvisas. Sådana situationer bör gå att undvika om implementeringen hanteras på ett bra sätt och definitionerna av exempelvis skogsförstörelse och underliggande skogstyper blir tillräckligt tydliga.

• Hur stor del av svensk skog brukas?

  0,7 miljoner hektar – så stor är den svenska landytan. 70 procent av den utgörs idag av skogsmark, varav omkring 75 procent brukas långsiktigt. Skog är därmed en av Sveriges viktigaste förnybara råvaror. Det tar mellan 60-120 år innan ett träd har vuxit sig stort och kan skördas. Vid avverkning lämnas i genomsnitt 11 procent av arealen kvar som så kallad generell hänsyn.

  25 procent av svensk skogsmark är av olika skäl undantagna från skogsbruk. Det kan till exempel vara av miljöhänsyn eller för att marken är improduktiv. 9 procent är svensk skogsmark är formellt skyddad i naturreservat.

  Ta del av mer statistik om Sveriges skogar

• Hur använder skogsnäringen det gröna kretsloppet?

  Växande träd tar upp och binder in koldioxid. Koldioxiden lagras vidare i de produkter vi tillverkar av träd, som till exempel hus, möbler, förpackningar, papper och textilier. Det här är produkter som är viktiga i människors vardag och som är viktiga i omställningen från fossilt till förnybart.

  Träfibern har kapacitet att återvinnas upp till 25 gånger. När träfibern till slut är uttjänt kan den tillsammans med restprodukter från skogsbruk och skogsindustri användas som grön bioenergi för uppvärmning, el och drivmedel. Vid förbränning av bioenergi bildas biogen koldioxid, som tas upp på nytt av växande träd. Kretsloppet är slutet.  I Sverige planterar vi minst två träd för varje träd vi skördar.

  Läs mer om skogsnäringens cirkulära kretslopp

• Vad är ett hållbart skogsbruk?

  "Med uthålligt skogsbruk menas förvaltning och nyttjande av skog och skogsmark på ett sådant sätt, och i en sådan takt att dess biologiska mångfald, produktivitet, föryngringskapacitet, vitalitet och förmåga att både nu och i framtiden fylla viktiga ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå bevaras, utan att andra ekosystem skadas."

  Den här definitionen av hållbart skogsbruk står bland annat FN:s jordbruks- och livsmedelsorgan FAO och det paneuropeiska skogssamarbetet Forest Europe bakom. Definitionen tar sin utgångspunkt i Agenda 2030 som även är utgångspunkten för skogsbruk för en hållbar utveckling i Sverige.

• Hur mycket gammelskog har vi i Sverige?

  Äldre skogsmiljöer är viktiga. Många sällsynta arter lever bara där. Riksskogstaxeringens mätningar av ”gammal skog”, definierat som skog med en medelålder över 140 år i norra Sverige och 120 år i södra Sverige, visar att den här typen av skog minskade under 1900-talet, och var som lägst i början av 1990-talet, totalt ungefär en miljon hektar. Men sedan dess har kurvan vänt uppåt igen, och andelen gammal skog har ökat med 80 procent. Den svenska skogsbruksmodellen, som infördes 1994, med jämställda miljö- och produktionsmål har börjat ge effekt.

  Ännu äldre skogar, över 160 år, som ofta är viktiga livsmiljöer för vissa hotade arter, finns idag i liten omfattning. Men att en skog är gammal innebär inte med säkerhet att den har höga naturvärden. Skogens historik, grad av kontinuitet, strukturer och det omgivande skogslandskapets egenskaper påverkar också.

• Hur ser förutsättningarna ut för biologisk mångfald i svensk skog?

  Förutsättningarna för biologisk mångfald i skogen har förbättrats de senaste 30 åren. Till exempel har mängden död ved och andelen gammal skog ökat med 80 procent på mark där det bedrivs skogsbruk. Mängden grova lövträd har också tredubblats. Utgångspunkten för Skogsindustrierna är att skogen ska brukas så att alla naturligt förekommande arter ska kunna fortleva i skogslandskapet. Till 2030 arbetar Skogsindustriernas medlemmar för att arealen gammal skog, arealen lövdominerad skog, volymen död ved och virkesförrådet av grova träd öka med ytterligare minst 10 procent vardera.

• Finns det skogsplantage i Sverige?

  Plantageskogsbruk förknippas ofta med intensivt skötta skogar med väldigt korta omloppstider, bestående av planterade träd i raka rader. På ett liknande sätt kan också delar av den unga skogen som planteras i Sverige se ut, i så måtto att det planterade träslaget dominerar bilden de första åren. Omloppstiden på våra breddgrader är emellertid lång. Våra skogar växer långsamt och det handlar ofta om cykler från 60 till 120 år beroende på var i landet man befinner sig. Under denna tid, oftast redan efter något eller några år, växer många självsådda träd av olika trädslag och andra arter in i beståndet vilket ger en mer varierad skog.

  Vid skörd lämnas också en hel del träd och skogsdungar kvar och blir en del av det nya beståndet och bidrar till att den nya skogen får viktiga inslag av äldre träd. Hyggen kan erbjuda en variationsrik miljö med kvarlämnad underväxt, mindre trädgrupper, äldre träd, döda träd samt kantzoner. Ofta är tillgången på substrat för insekter särskilt hög på hygget under de första fem – tio åren.

  Så även om en planterad skog i Sverige i sina unga år på vissa marker kan ha vissa visuella likheter med ett plantageskogsbruk så är det inte plantager enligt vedertagen definition.

• Vad har vi för lagar som reglerar skogsbruket?

  Det svenska skogsbruket styrs i första hand av Skogsvårdslagen. Fram till 1993 var det primära syftet med lagen att säkra en uthållig virkesproduktion. Det tydliga fokuset på virkesproduktion resulterade i att den biologiska mångfalden tog skada. Dagens skogsvårdslag lyfter flera värden – såväl produktion som biologisk mångfald och dessutom andra allmänna intressen som till exempel värden för rekreation och friluftsliv. 

  Vid sidan av Skogsvårdslagen styr även vissa bestämmelser i miljöbalken hur skogsbruk får bedrivas. 

• Varför är det så mycket debatt om skogsbruket just nu?

  Både i Sverige och EU står vi inför viktiga politiska beslut som påverkar skogsbruket. Här finns många olika intressen, många fler än skogsindustrins och skogsägarnas. Det märker vi bland annat på en intensifierad debatt från bland annat miljöorganisationer och att breda medier rapporterar om det. Debatten handlar också om skogens roll för klimatet och skogen som miljö för rekreation och upplevelser. 

  Det är viktigt att det som sägs av alla aktörer och deras källor granskas och att olika uppfattningar ges utrymme i debatten på samma villkor eftersom det finns olika tankar kring hur skogen ska göra mest nytta på olika plan. 

• Hur mycket kontinuitetsskog finns det i Sverige?

  Text om skog

  Länk