Bryggarsalen i Stockholm var fylld till brädden på Forskningsagendans dag den 12 januari när en ny, uppdaterad forskningsagenda presenterades. Agendan visar hur skogsnäringen gemensamt vill bidra till ett cirkulärt biobaserat samhälle och är resultatet av de hundratalet inspel som har samlats in från akademi och näringsliv det senaste året.
Skogsindustriernas vd Viveka Beckeman och forsknings- och innovationsdirektör Torgny Persson hälsade välkomna och passade på att tacka alla som deltagit i agendaarbetet.
Viveka Beckeman reflekterade över att en skillnad från tidigare forskningsagenda är utifrån-och-in-perspektivet. Centralt i forskningsagendan är att visa hur skogsnäringen kan bidra till de globala målen och EUs gröna giv genom att bedriva forskning för ökad hållbarhet, cirkularitet, fossilfrihet och resurseffektivitet. Under förmiddagen fick publiken konkreta exempel från agendans tre prioriterade forskningsområden men första gäst på scen var Södras vd Lotta Lyrå. Även hon lyfte utifrån-och-in-perspektivet:
– Vi måste acceptera att omvärlden förändras. Vårt jobb är att hantera förändringarna och skapa så många bra affärer av de förutsättningarna som möjligt. Som näring behöver vi bli mycket mer intresserade av vad konsumenterna tycker och vilka beslut de tar. I slutändan avgör det hur vår industri ser ut om 30 år.
Balans mellan skogens nyttor hett tema
Vikten av att balansera och hitta synergier mellan skogens nyttor var ett återkommande ämne. Deltagarna betonade forskningens betydelse i att skapa en faktabaserad grund för dialog mellan olika intressen. Ett multiperspektiv efterfrågades, att inte diskutera en nytta åt gången, och med begreppet forskningsdiplomati illustrerandes exempel på forskningens medlande roll.
– Jag är helt övertygad om att forskningen kommer att spela en nyckelroll i framtiden för hanteringen av dagens målkonflikter mellan skogliga skötselmetoder, lokal påverkan och biologisk mångfald kontra nyttan som den växande skogen och dess produkter bidrar. Det forskas mycket redan idag, men jag saknar fakta kring utvecklingen. Man måste väga in alla aspekter och inte titta på frågeställningar enskilt, helhetsperspektivet är avgörande för att kunna fatta kloka och väl avvägda beslut, sa Henrik Sjölund, vd Holmen.
Positiv feedback på agendan
Att forskningen antar ett systemperspektiv och att det finns ett tight samarbete mellan akademi och industri lyftes som centrala pusselbitar för att få ut innovationer, stärka Sveriges konkurrenskraft och nå näringspolitiska mål.
Klara Helstad, enhetschef Energimyndigheten, poängterade att biomassan är viktig när svensk industri ska nå klimatmålen och sa:
– Man kan inte vara för mycket i sina egna stuprör utan behöver hitta lösningar där man samverkar och får ett bredare systemperspektiv. Kompetens och nya aktörkonstellationer kommer att vara viktigt liksom att bygga resurseffektiva och robusta lösningar. Vi försöker jobba med ett helhetsperspektiv på omställningen.
Forskningsfinansiärerna på plats såg positivt på hur forskningsagendan svarar upp på deras uppdrag och i förlängningen Sveriges uppsatta mål:
– Forskningsagendan är utmanande, innovativ och väldigt intressant, sa Johan Kuylenstierna, generaldirektör Formas och gillade att agendan plockar upp begreppet resurseffektivitet.
– Skog och trä är framtiden för ett hållbart cirkulärt samhälle och jag ser fortsatt fram emot att arbeta med er. Vi är långsiktiga och vill ha en dialog för att hitta luckorna där Mistra kan bidra, sa Anna Jöborn, vd Mistra.
Den nya forskningsagendan lägger större vikt vid digitalisering och automation. Mistras nuvarande satsning Mistra Digital Forest som fokuserar på digitaliseringen av skogsbruket representerades på den utställning som ägde rum under dagen. Där fanns också flera andra av skogsnäringens forskningssatsningar, däribland företagsforskarskolan Resurssmarta processer, BioInnovation, Mistra Digital Forest och forskningsplattformen Treesearch samt materialforskningsanläggningen ForMAX vid Max IV. Tillsammans visade de upp bredden av satsningar inom skogsnäringen.
Gemensam agenda viktig i EU-arbetet
– Jag efterlyser långsiktighet i forskningssatsningarna, sa Mikael Hannus, Senior Vice President Group Innovation & R&D på Stora Enso och flera deltagare stämde in i att ryckigheten med korta projekt är tidskrävande och försvårar kompetensförsörjningen, som idag delvis är skriande.
Uppe på bordet var också agendans betydelse för att arbeta proaktivt och enat med att påverka lagstiftning i såväl Sverige som EU.
– Istället för att anta ett kritiskt perspektiv behöver vi vända på det och se vad skogsnäringen kan bidra med för att få bättre utfall på EU-nivå. Att vara på plats och bygga förtroende mellan näringsliv, politik och civilsamhälle krävs. Det är inte enkelt och det tar tid, sa Johan Kuylenstierna.
Torgny Persson poängterade att skogsnäringen bör äska mer pengar från EU. Här presenterade Vinnova en kommande funktion som erbjuder stöttning i att ta fram konkurrenskraftiga EU-ansökningar, något som uppskattades av publiken.
Konkreta löften gör skogsnäringen mer relevant
Som avslut på dagen presenterade Viveka Beckeman ett antal framtidslöften som Skogsindustrierna ska arbeta med för att ännu bättre bidra till omställningen mot ett cirkulärt biobaserat samhälle:
– Vi vill vara ännu mer relevanta och då måste vi ha konkreta, mätbara löften. Med dem säkerställer vi att skogsnäringen fortsätter att vara Sveriges ryggrad och lösningen på de utmaningar vi står inför. Det handlar inte om att stänga ute andra material utan om att jobba tillsammans och bidra till en bättre framtid i samverkan med andra samhällsaktörer.
