Hur ritar vi hus som är så bra att de aldrig behöver rivas? Det är en fråga som Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan, har funderat en del över. Byggprojekt förbrukar traditionellt stora mängder resurser. Nu ökar intresset för återvinning.
För sex år sedan gjorde Vasakronan en noggrann analys under bygget av ett nytt kontorshus i Uppsala. När huset var färdigt konstaterades att av de 1 018 kilo som gått åt till varje kvadratmeter kontorsyta, kom 98 procent av materialet från icke förnybara resurser.
– Det enda rimliga för ett projekt som förbrukar så mycket resurser är att det borde kunna stå, och nyttjas, för evig tid, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.
Sedan dess har Vasakronan arbetat mycket med att förbättra cirkularitet och konverteringsgrad i sina projekt. Anna Denell leder det arbetet.
– Men arbetskraft är fortfarande dyrare än råvara. Det slösas generellt på tok för mycket med material, men jag är hoppfull. Allt går åt rätt håll, säger hon.
Jan Larsson arbetar som arkitekt på White arkitekter och är adjungerad professor vid Chalmers Tekniska högskola. Han ser också starka cirkulära trender i byggbranschen just nu.
– Intresset för träbygge är enormt och tekniken för att bygga högre och större går snabbt framåt. Det finns en strävan efter att jobba med trä hos nästan alla arkitekter idag, och det är positivt. Förnybara material är en viktig del av det cirkulära byggandet, säger han.
Projektfokus hindrar cirkularitet
Tomas Alsmarker är chef för innovation och forskning på Svenskt Trä. Han poängterar att det cirkulära tänket och arbetssättet ställer krav på branschens sätt att arbeta.
– Just nu råder projektfokus, ett projekt i taget, linjärt tänk med start och ett slut. Sedan kommer ett nytt projekt som ofta saknar koppling till det föregående. Cirkularitet uppnår vi först när varje projekt bygger vidare på det tidigare, säger han.
Vid sidan av förnybar råvara och förändrade arbetssätt ser både Anna Denell och Jan Larsson att återbruk och konvertering kommer bli allt vanligare.
– Just nu arbetar vi med initiativet till Centrum för cirkulärt byggande, som ska skapa en digital marknadsplats för att i stor skala återbruka byggmaterial från bland annat kontorshus och kommersiella fastigheter, säger hon.
– På köparsidan av cirkulärt byggmaterial finns idag oftast mindre aktörer. Den typiska köparen är en privat fastighetsägare som äger två, tre små fastigheter. Men det är på väg att ändras, och det finns pengar att tjäna. När vi på Vasakronan köper begagnat material kostar det ungefär en tredjedel av vad nya material gör.
Nya krav på arkitekten
Om man ska kunna återanvända byggmaterial enkelt finns mycket att vinna redan vid ritbordet också, menar Jan Larsson.
– Formgivning med moduler som är lätta att ta ner, fönster och dörrar som monteras så smart att de kan flyttas vid behov är definitivt en del av framtiden.
Jan Larsson nämner också spårbarheten, som en viktig parameter för att kunna redovisa för kunden vad huset är gjort av.
– Produkten behöver inte bli så annorlunda egentligen, men det tar mer tid att projektera och förbereda den här typen av byggen, säger han.
Anna Denell, som i första hand arbetar med kontorshus och kommersiella lokaler, har sin syn på omställningsmöjligheten för den typen av byggnader.
– Det diskuteras ofta att man ska bygga för att demontera, inte riva. Men det resonemanget är en rejäl tankevurpa tycker jag. Det vi på den kommersiella fastighetssidan måste fråga oss när vi bygger nytt är istället: Hur ska vi rita ett hus så bra att det aldrig behöver rivas?
Regelverk som motverkar cirkulariteten
Frågan om hur lagstiftning kan bidra till ökad cirkularitet i byggbranschen väcker blandade känslor hos Anna Denell, Jan Larsson och Tomas Alsmarker.
– Det som ligger närmast i dag är ju snarare att lagstiftning hindrar cirkularitet, säger Anna Denell.
Jan Larsson instämmer:
– Man lagstiftar ju idag om exempelvis dagsljus och tillräcklig isolering i byggen, något som ibland gör det omöjligt att bygga om exempelvis ett kontorshus till bostäder.
Istället rivs fullt fungerande fastigheter.
– Självklart ska vi ha höga krav. Men i cirkularitetens namn borde det finnas någon form av bantad kravlista där exempelvis dagsljuskrav och funktionsanpassade badrum och toaletter kanske kan få stryka på foten så att ett välfungerande hus kan byggas om och få stå kvar, säger Anna Denell.
Skönhet och hälsa skapar hållbara hus
Man mår bättre i trähus, det har vetenskapligt bevisats, menar Jan Larsson.
– Att bo sunt är viktigt för många idag, det är en del av hållbarhetsaspekten som jag tror kommer väcka allt större intresse för trä som byggmaterial framöver, säger Jan Larsson.
Tomas Alsmarker understryker vikten av skönhet och rumsupplevelse och hur det påverkar kropp och själ.
– Vi måste våga prata om det vackra. Det vackra är hållbart. Resursbrist kan inte bli ett hinder mot vackra miljöer och vi får inte upprepa misstagen från miljonprogrammen där vi inte såg människorna, säger han.
Det stora hoppet om ökad cirkularitet sätter både Jan Larsson och Anna Denell till konsumenterna. Anna Denell berättar om det trähus i Uppsala som Vasakronan nyligen uppfört, där ambitionen som genomsyrat hela bygget varit att minska koldioxidavtrycket ned till varje liten detalj.
– Kunderna älskar det, huset var färdiguthyrt redan två år innan det var färdigbyggt, säger hon.
Klimatfrågan var en viktig anledning att så många hyresgäster strömmade till, men även hälsoaspekten väger tungt.
Tomas Alsmarker använder uttrycket ”bioekonomisk konkurrenskraft” för att beskriva det som många konsumenter i dag är mycket intresserade av.
– Som konsument idag köper man för att man vet hur kretsloppet kring projektet ser ut, säger han.
The Green Deal och EU:s plan för ökad cirkularitet
I december 2019 presenterade Europeiska kommissionen sitt meddelande om "The European Green Deal", den Gröna given, som en av sina huvudprioriteringar. Syftet är att få Europa klimatneutralt till 2050.
Den Gröna given definierar kommande politiska förslag av betydelse för bland annat energi, industri, ekonomi, jordbruk, biologisk mångfald och – en av huvudambitionerna – en mer cirkulär ekonomi.
För att skynda på arbetet mot en cirkulär ekonomi antog kommissionen 2020 den nya Handlingsplanen för cirkulär ekonomi.
Den fokuserar på fyra åtgärder för att förbättra och förlänga produktens livscykler:
- Hållbara produkter bör bli norm.
- Konsumenternas ställning måste stärkas.
- Stort fokus bör läggas på att minska avfall och slit- och slängbeteende
- Planen ska tydligt fokusera på sektorer som har stor potential att bli mer cirkulära.
